Oh dear Yrno, what have u done?
Sitter på en vind, jobbar, “jobbar” och då börjar jag genast tänka på massa bös (vilket jag dock jämt gör men fuck that, min hjärna loco and that’s it)
Så mycket du är, det är allt jag vill ha, eller vara.
Fallet är snabbt men smärtfritt och som alltid överlever jag, med en ännu mer fucked up syn på varför allt alltid går som det gör? Vet inte vad jag ska göra?
I can’t take my eyes of you.
Men gör för jag måste och annars, ah.
Lev och glöm. Eller dröm. Eller dö döds döden. Tja/ Mannen på vinden
